Vår historia

VBG Groups historia börjar med vår grundare Herman Krefting som föddes i Oslo den 22 september 1907.

Herman Kreftings far drev mycket framgångsrikt ett av Norges större stålverk. Efter första världskriget tvingades fadern sälja företaget till riskkapitalister och kort därefter gick bolaget i konkurs. För den unge Herman var det här en omtumlande upplevelse som kom att påverka honom också senare i livet när han som företagsledare valde att säkra det egna bolagets fortbestånd, för att undvika att hamna i samma situation som sin far.

Efter konkursen valde familjen att lämna Norge och flytta till en mindre industrifastighet och herrgård i Dalsland. För den då tolvårige sonen blev omställningen från den fuktiga luften vid Oslofjorden till ett torrt och dammigt inlandsklimat för stor. På kort tid utvecklade Herman svår astma. Några år senare flyttade han därför till Trollhättan där klimatet var bättre för hans hälsa och 1923 började han arbeta på Ford. Där fick Herman möjlighet att återvända till Oslo för ett jobb som säljare av reservdelar till T-forden. I samband med ett besök hos föräldrarna i Dalsland träffade han sin blivande fru Greta och bildade familj.

Ett stort motorintresse

På fritiden körde Herman motorcykel och tävlade för en lokal klubb. Efter en tid fick han möjlighet att starta egen verkstad där han reparerade motorcyklar. Det var svåra tider i Europa och eftersom bristen på reservdelar var stor fick han lära sig att tillverka allt själv.

Den 9 april 1940 blev Norge indraget i andra världskriget. Herman, som var frikallad på grund av sin astma, hade gått till jobbet som vanligt på morgonen. När det tyska flyganfallet kom, begav han sig genast hem till sin hustru och deras tre barn. Hela familjen satte sig i bilen och flydde till Sverige.

”Vi gav oss bara iväg, hals över huvud. Jag kunde inte tänka mig att stanna i ett Norge som var ockuperat av nazisterna”.

I Sverige fortsatte Herman att laga motorer men blev snart erbjuden jobb på Scanias lastbilsförsäljning i Vänersborg, där han snabbt avancerade till framgångsrik försäljningschef med sin egen kundfilosofi:

”Det gäller att bli vän med kunderna. Om man bygger upp ett förtroende hos kunden, så får han aktning för både försäljaren och firman. Det ger ett gott renommé, den bästa tillgång en firma kan ha. Och belåtna kunder är den bästa reklamen”.

Jobbet på Scania bidrog till att Herman fick stor förståelse för utmaningarna med kopplingar för olika typer av fordon och ändamål. De produkter som fanns på marknaden var omoderna och inte anpassade till de nordiska kraven. Många haverier inträffade på grund av att det svenska vägnätet höll för låg standard. En annan bidragande orsak var att kopplingarna mellan dragvagnar och släp var alldeles för klena, framför allt för tunga timmertransporter.

Grunden till VBG läggs

Med sitt intresse för trafiksäkerhetsfrågor och konstruktionslösningar fick Herman en idé om hur en slitstark släpvagnskoppling skulle vara konstruerad för att klara alla påfrestningar den utsattes för. Den 3 januari 1951 registrerade Herman firman Vänersborgskopplingen med verksamhet i en källarlokal i Vänersborg. Hans första manuella lastbilskoppling patenterades i åtta länder och lanserades på den svenska marknaden 1951.

Släpvagnskopplingen skulle vara pålitlig och slitstark. Det var det viktigaste. Därefter kom servicen. Det skulle gå lätt och snabbt att renovera eller byta en koppling oavsett var i landet kunden befann sig. Målbilden var att kopplingen skulle kunna servas i samband med att lastbilarna var inne på verkstad för service.

1955 kom den första automatiska kopplingen: ”Automatic”. Det var en robust koppling som kom att bli grunden till VBG-varumärkets starka utveckling. Kopplingen fanns kvar i sortimentet under beteckningen VBG 200, i mer eller mindre oförändrat utförande, långt in på 1990-talet. Verksamheten och varumärket VBG expanderade under 1960- och 1970-talet. Dotterbolag öppnades i Norden och nya produkter, såsom dragkrokar till personbilar och vändskivor för trailers, införlivades i VBG:s sortiment.

Astman gör sig påmind

Astman, som Herman haft sedan barnsben, var periodvis mycket besvärande för honom. Hans läkare på Sahlgrenska i Göteborg rådde honom att söka sig till sydligare breddgrader och han kom att tillbringa allt längre perioder i Spanien. 1972 lämnade Herman Krefting det direkta ansvaret för bolaget och drog sig tillbaka för att vårda och bättra sin hälsa.

För att säkra företagets fortlevnad instiftade Herman tre stiftelser till vilka han överlät ett stort antal aktier. Stiftelsen VBG-SLK, Stiftelsen SLK-anställda och Herman Kreftings Stiftelse för Allergi- och Astmaforskning. Den sistnämnda stiftelsen delade år 1987 ut det första av många stipendier och donationer. Det var på 100 000 kronor och tilldelades Nalle Lindholm, docent i astma- och allergivård, samt mångårig chef för Allergi-sektionen vid Sahlgrenska.

Herman Kreftings Stiftelse för Allergi- och Astmaforskning har delat ut över 200 miljoner kronor till forskning inom astma- och allergiområdet. 2008 slöt stiftelsen ett avtal med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet om donationer för att långsiktigt främja klinisk och patientnära forskning i ett nytt centrum – Krefting Research Centre.

Herman Krefting gick bort den 13 augusti 1993, men genom de stiftelser som han bildat lever minnet av en uppskattad chef och respekterad ägare kvar.